Sportfiskarens köpguide - Välj rätt fiskehåv

Sportfiskarens köpguide - välj rätt fiskehåv
Håven är ett av fiskarens viktigaste tillbehör, men att välja rätt håv är dock ingen självklarhet. Vad behöver du för storlek på ramen och maskorna i håvnätet? Vilket material ska du satsa på – samt hur påverkar nyss nämnda faktorer ditt fiske och fisken du håvar? Vi gör en djupdykning i håvträsket och hjälper dig att välja rätt håv för rätt ändamål.

Håvarna utvecklades radikalt någon gång i början av 2000-talet. Nylonnät med knutar i maskorna byttes mot knutlösa gumminät för att skydda fiskens fjäll, fenor och slemlager. Med kraftigt ökat intresse för sportfiske ökar även fisketrycket och att hantera fisken på rätt sätt har genom åren blivit allt viktigare. Genom att skonsamt hantera fisken säkerställer vi att den mår bra när den släppts tillbaka. Oavsett när, var och vad du fiskar är håven inte bara din säkerhet utan även fiskens.

Storleken på håven är viktig
Fisken bestämmer håvens storlek. Om du fiskar gädda ska håven vara så pass stor att du enkelt håvar fisken, men även så rymlig att fisken inte behöver ligga som ett U i nätet när den vilar efter fångst. 80 centimeter är en bra bredd för att större gädda ska få plats. Hur djupt håvnätet behöver vara beror till stor del på båten. Håven bör kunna ligga på relingen med fisken i vattnet utan problem, således behöver nätet vara djupt nog för att nå ner en bit under vattnet. Ett för djupt håvnät kan skapa problem, särskilt när du fiskar med beten som har flera trekrokar. En fisk som snurrar runt i att alldeles för väl tilltaget håvnät tar tid att lossa – i värsta fall skadas fisken och den pågående huggperiod ruineras. 

Här hittar du bra håvar för gäddfiske 

Olika maskor beroende på plats, art och metod
Nästan alla håvnät är idag gjorda av mjukt material utan knutar för att skydda fisken. Maskstorleken skiljer sig dock mycket mellan olika modeller. Mindre maskor betyder bättre skydd för fisken, och framför allt för fiskens fenor. Specimenhåvar som används vid mete efter vitfisk har ofta mycket små maskor för att även skydda de små fiskarna. Vid denna typ av fiske ger små maskor endast fördelar. Mindre maskor skapar dock problem när man fiskar med trekrok och är således inte alltid lämpligt vid fiske efter rovfiskar som gädda. Att med små maskor håva en ilsken gädda med flera trekrokar hängandes ur munnen kan orsaka båda skador på dig själv och fisken, inte sällan slutar det med avklippta krokar eller sönderrivet håvnät. En gäddhåv är därför med fördel utrustad med större maskor. Detsamma gäller trollinghåvar och håvar som används i stark ström. Nätet skapar nämligen motstånd i vattnet - ju mindre maskorna är desto större blir motståndet. En håv för laxtrolling bör således ha tillräckligt stora maskor så att du enkelt kan håva fisken när båten är i rörelse, men tillräckligt små maskor för att skydda fenor och slemskikt.

Material – plast, trä, kolfiber, aluminium eller stål?
Ram och skaft kan vara byggt i plast, trä, kolfiber, aluminium eller stål. Alla material har sina för- och nackdelar. Plast är billigt men går lätt sönder. Stål är starkast, men tyngst. Många av de fiskehåvar som idag syns till i välsorterade sportfiskebutiker är av aluminium eller kolfiber – båda materialen är starka men lätta och kan fås till överkomliga priser. För dig som fiskar abborre på bryggan då och då under somrarna räcker en billigare håv. Den inbitne gäddfiskaren bör tänka till lite innan köp och bör satsa på en håv som går att lita på vid extrema situationer. Håvnätet är oftast gjort av tvinnade syntetiska fibrer eller gummi. Gummi har den stora fördelen att krokarna inte fastnar i materialet lika lätt, och om de väl fastnar är de enkla att få loss. Gummi är dessutom mer skonsamt mot fisken. Andra komponenter som bör tas med i inköpsberäkningen är: rostfria knappar och skruvar, teleskopiskt skaft eller ej, vikbar ram och måttanvisning för snabb mätning av fångst.

Här finner du håvar för alla typer av sportfiskare

Mer plats i båten
Håvar tar plats och är i vägen. Lyckligtvis har tillverkarna jobbat hårt för att minska besvär under transport då många håvar idag är hopfällbara med teleskopiska skaft. Utvecklingen har gått så långt att dessa håvar ofta är lika pålitliga som de fasta. För specimenmetare finns håvskaft som går att dra ut från en meter till minst tre meter, något som lämpar sig väl när du håvar över vass eller längs branta kajer. För den båtburne abborr-, gädd- och gösfiskaren förses de flesta håvarna idag med ett kort teleskopiskt skaft som både erbjuder bra räckvidd och enklare undanstuvning. 

Här hittar du bra håvar för båtfiske 

Andra behov för vadande fiskare
Flugfiskare har lite andra krav när det kommer till just håvar. Den vadande fiskaren har mindre behov av långa skaft och vill ofta ha en smidig håv som inte är i vägen. Majoriteten har håven fäst på ryggen, andra har den vid midjan. Ofta används en mindre enhandshåv som är enkel att få tag på och häkta loss. Några av flugfiskehåvarna har flytande ram med rejält gumminät vilket underlättar hanteringen av fisk ute i vattnet. Maskorna är ofta lite mindre för skonsam håvning av allt från stridbara regnbågar till prickiga fjällfiskar. 

Ordlista
Reling: Övre kanten på båtsidan.
Huggperiod: En kortare period då fisken är extra aktiv och äter mycket.
Specimenhåvar: Används oftast inom metet. En större fiskehåv avsedd för att håva stora fiskar. 
Teleskopiskt skaft: Ett skaft som går att förlänga.
Fisketryck: Hur många som fiskar i ett visst vatten. Ju fler desto högre fisketryck.
Maskstorlek: Storleken på maskorna i ett håvnät.
Trekrok: En solid krok som är uppbyggd av tre enkelkrokar.
Trollinghåv: En fiskehåv med stora maskor som är avsedd för att trolling.
Laxtrolling: Fisketeknik där beten dras efter båt för att fånga lax.
Specimenmetare: En metare som specialiserat sig på att fånga de största individerna.
Enhandshåv: En fiskehåv som är gjord för att hanteras med en hand.
Fjällfiskar: Samlingsnamn för arterna harr, öring och röding.
Vada: Gå i vattnet och fiska.