Tävlingsfiskarens bästa tips för gädda

Tävlingsmorgon och nervositeten stiger. Natten har varit sömnlös. Olika scenarion har spelats upp gång på gång, om fisk som fångats, tappats eller uteblivit helt. Planen är lagd men självförtroendet svajar. Här får du tipsen som maximerar vinstchansen!

Inledning

Gäddan kan inte räknas till vår svåraste sportfisk. När gäddan är på humör, kan du i princip slänga i vad som helst med en trekrok och känna det efterlängtade hugget. Somliga dagar kan de kännas omöjligt och tvivlet sätter in. Vart finns de, vad hugger de på och när infaller huggperioden? Den enda trösten under tävling är att alla har samma förutsättningar, men samtidigt är det under svåra förhållanden som duktiga fiskare skiljer sig från massan. Här nedan följer tipsen som får ditt team att klättra i resultatlistorna.

En bra plan är nyckeln till framgång

Att planera sitt fiske är grunden till framgång, oavsett tävling eller ej. Att reka vattnet i förväg om det är okänt ger ovärderlig information. Märk ut ett antal intressanta platser för att inte åka runt i blindo även om de första inte ger resultat. Platserna bör baseras på bland annat struktur, bytesfisk, växtlighet, djup och årstid.

Hitta gäddan med hjälp av ekolod

Hitta gäddans ståndplatser

Den första koden som behöver knäckas är att ta reda på var gäddan befinner sig. Ståndplatserna är i hög grad beroende på årstid och i vilken typ av "lokal" du fiskar. Tävlingar bedrivs allt som oftast i större insjöar men kan även bedrivas i älvsystem. Under våren är spinnfisket som svårast. I södra Sverige leker gäddorna under mars och april. Högre upp i norr drar leken igång något senare. Under leken sker inget födosök. Honan har gått in mot lekvikarna och står antingen inne på grundområden eller strax utanför vid grynnor. De söker främst varmare vatten för att rommen ska mogna. Leken syns och hörs tydligt då den sker på mycket grunt vatten, ofta översvämmade gräsområden med vass och annan växtlighet. Att störa gäddan mitt i leken är inte att rekommendera men om tävlingen trots allt pågår under denna period bör gäddan sökas i nära anslutning till lekvikarna. Strax efter lek står vissa individer kvar i vikarna medan andra simmar längre ut mot branter och öppet vatten. Både hanar och honor är nu utmärglade, smala och hungriga. Drillningen går fort men huggen är många och aggressiva. Gäddan söks nu med fördel i nära anslutning till lekvikar, gärna bland växtligheten om sådan finns. Under sommarmånaderna befinner sig gäddan utspridd över hela sjön. Vissa individer uppehåller sig grunt bland växter, vissa finns djupare längs branter och andra simmar pelagiskt. De riktigt stora individerna tenderar att söka kallare vatten under sommaren och står därför ofta djupare på dagen för att söka föda högre upp i vattnet från skymning till gryning. Sommaren kräver en bred plan med många olika typer av ståndplatser. Testa först grunt med mycket växtlighet med förflyttningar utåt till dess att fisken hittas.

Primetime för gäddfiske

Hösten är primetime för spinnfiskaren. Gäddorna har läkt efter leken och börjar nu äta upp sig inför vintern. De är hungriga, uthålliga och starka. Precis som under sommaren befinner de sig utspridda över olika lokaler, men samlade på mindre ytor än under sommaren. Anledningen är bytesfiskens beteende. Abborre, mört och andra grunt stående beten klumpar ihop sig och bildar stim. Siklöjan samlas för lek vid en vattentemperatur på runt 8 grader och då följer gäddan efter. Nu söker man främst gäddan längs djupa branter i nära anslutning till växtbälten eller vid friliggande grynnor.

En opportunistisk jägare

Gäddan är en opportunistisk jägare. När den är på humör spelar det mindre roll vilket bete som presenteras, men ibland krävs det ett specifikt rörelsemönster, en särskild färg eller att betet går på ett visst djup. Generellt använder du långsammare presentationer när vattnet är kallt och tvärtom. Vissa metoder och beten är bättre lämpade till långsamt tempo och används därför främst från sen höst till tidig vår. På samma sätt är vissa beten och metoder mer eller mindre lämpade till djupt eller grunt fiske. Under sen höst och vinter fiskar man generellt djupt och långsamt. Mjukbeten är nu förstahandsvalet, gärna större för att ge en ordentlig profil i vattnet som gäddan kan upptäcka. Den stora fördelen med mjukbeten är att du riggar dem själv och således kan välja tyngd på skallen eller päronblyet beroende på situation.

Anpassa betestyp efter säsong

Vårfisket sker ofta grundare och då fisken inte söker föda kan man behöva trigga huggreflexen, här kommer jerkbeten till sin rätt. Grunt gående och med yvig gång som får gäddan att ta trots att den inte är ute efter mat. Givetvis fungerar även mjukbeten under denna period. Fiska dem grunt helt utan bly eller med offsetriggning bland växtligheten. Testa mindre beten denna årstid. Sommarfisket bjuder som sagt på en variation av ståndplatser. Oavsett vart man fiskar är dock vattnet varmt och en hög hastighet på betet tillåts med fördel, inte bara för att trigga till hugg utan även för att snabbt söka av stora vattenytor. Större, ettriga wobblers med rasselkulor kan vara ett ess i rockärmen denna årstid. Höstens fiske längs branterna kan bedrivas med både ytgående och djupgående beten. Gäddorna kan stå från strax under ytan enda ner till bottnen. Även om man söker sig till snarlika platser denna årstid så kan man med fördel testa fler olika typer av beten och metoder än under andra delar på året. Om ni är fler i båten är planen alltid att var och en fokuserar på en viss betestyp och/eller ett visst djup. Testa sedan runt bland färger och storlekar tills någon av er knäcker koden för dagen.

Gäddbeten i alla möjliga varianter hittar du här

Är färgen avgörande?

Vissa dagar kan färgvalet vara högst relevant. Ofta är det ett par olika färger som av någon anledning fungerar extra bra för ett specifikt vatten, hör därför med lokala fiskare för att se vad ni bör starta med. Variera sedan om det inte skulle fungera. Generellt används dova färger i mulet väder och klara i soligt. Tänk på att siktdjupet är avgörande. I grumligt vatten kan grälla färger behövas, medan man bör använda mer naturtrogna färger om vattnet är klart.

Gamla klassiker fiskar fortfarande bra

Nytt och häftigt är inte alltid bäst. Ett hett tips är att ha några gamla klassiker med i betesboxen, de är ju ofta klassiker av en anledning. Skeddrag och wobblers är beten som spinnfiskaren glömt bort men som fungerar lika bra nu som förr. Skeddrag är en riktig fiskmagnet som fungerar ypperligt för mängdfiske och är därför ett toppval för tävlingsfiskaren.

Skeddrag i mängder hittar du här

Håll dig till planen

Slutligen. Det är oerhört viktigt att hålla sig till planen, men samtidigt alltid ha en plan B. Om fångst uteblir är det lätt att tänka för mycket, att misströsta och tro att man fiskar på helt fel ställen eller med helt fel beten. Ofta är åtminstone några av platsvalen rätt och säkerligen något eller några av de beten som testats med. Ibland är fisket bara trögt och du måste nöta dig fram till huggperioden infaller. Tro på det du gör, men ha en plan B om fisket helt fallerar: att våga göra något annorlunda är ibland vägen till en pallplats. Skitfiske!

Till Fiske.se:s startsida

Tillbaka till toppen
 

Tävlingsfiskarens ordlista
Lodkartor: Enklare sjökort som ofta är upprättade genom mätning med lina och vikt.
Sjökort: Karta över vattenområden med djup, grynnor och sjömärken
Bytesfisk: Mindre fisk som står på rovfiskarnas meny.
Frivattnet: Mitt ute i sjön mitt i vattenpelaren.
Ekolod: En maskin som genom ultraljud tolkar världen under ytan.
Trolling: Fiskemetod där båten släpar ett antal spön med beten efter sig. Kräver ofta en hel del utrustning.
Stubbvass: Vasstumparna som finns kvar efter vintern.
Natebälten: Ett område med nate – en växt som ofta håller fisk.
Vobbler: Ett skedförsett bete som imiterar en skadad fisk.
Mjukbeten: Ett bete som är tillverkat av gummi.
Spinnfiske: Metod där fiskaren kastar ut ett bete med antingen haspel–, automat- eller multirulle.
Tailbeten: Hårda beten som är försedda med en mjuk gummistjärt. Används främst till gäddfisket.
Jerkbeten: Ett bete som rycks hem av fiskaren för att skapa attraherande rörelsemönster.