Pimpelfiske efter regnbåge

Regnbågen förknippas oftast med spinn, fluga och öppet vatten. Det vi kanske inte alltid tänker på är att regnbågen kan fiskas året om och är även under vintersäsongen både huggvillig och stark. Har du koll på detaljerna kan du ha ett fantastiskt fiske ihop med familj och vänner under hela isperioden. Så här gör du för att lyckas.

En kort dragning i linan indikerar att en fisk sugit i sig betet där nere. Ett kvickt mothugg och fisken är fast. De stumma knyckarna talar för att fisken minsann inte vill syna ovansidan av isen. Regnbågen i andra änden av linan är superstark och verkar inte det minsta berörd av de senaste veckornas kavalkad av minusgrader. Fisken vill inte ge sig. Dragkampen pågår under några sekunder men får ett abrupt slut och det enda som kommer upp ur hålet är blänket och en uträtad krok. Det gäller verkligen att ha stenkoll på linan. Minsta lilla dragning kan vara en fisk på flera kilo. Då gäller det även att utrustningen håller måttet.

Anpassa utrustningen
Använd helst en kort haspelutrustning ämnat för vinterfiske och ladda spolen med 0,25 millimeter fluorescerande nylonlina. Rullen ska gärna ha en mjuk broms som parerar för explosiva rusningar. Låt heller inte gammal nylonlina ligga på rullen utan se till att byta ut den under varje säsong. En liten haspelrulle i 1000-storleken sväljer ändå inga större mängder lina. Aptera ett mindre blänke på huvudlinan, runt sju centimeter och plocka alltid av eventuella snappers och ersätt dessa med riktiga fjäderringar. I den nedre fjäderringen fäster du slutligen en bit tafs på en till två decimeter och en krok i storlek 8. Bra och vassa krokar är ett måste för att kunna sätta mothuggen. Agna med en liten bit räka, det räcker med en centimeter. Ett alternativ till agn kan vara att sätta på ett knippe maggots eller varför inte någon för fisken väldoftande Powerbait-sort? [https://www.fiske.se/powerbait-1] Mäska gärna med lite räkskal i hålet för att skapa ett triggande doftstråk. Som med allt annat fiske så är det oftast detaljerna som skiljer storfiskaren från övriga.

Här finner du utrustning som fungerar perfekt för isfiske efter regnbåge. 

Av med handskarna!
Med bara händer förbättras kontakten med linan och man kan lättare identifiera småpill. Metoden går till så att du sänker ner betet till botten, dunkar blänket två till tre gånger i botten för att väcka intresset för fiskar i närområden. Veva sedan upp en fot och håll betet blick still. Sen är det bara att vänta på förbipasserande regnbågar. Händer det ingenting på en femminutersperiod gör du några försiktiga darrningar med blänket och väntar igen. Ser du en liten dragning i linan, sänker du under bråkdelen av en sekund ner spötoppen för att ge fisken lite tid att ta in räkan i munnen sen gör du ett resolut mothugg. Bestämt men inte för hårt. 
När det har varit kallt en längre period kan även regnbågen bli lite trög och kinkig. Då kan det vara en god idé att byta ut blänket mot en mindre vertikalpirk, en sådan som vanligtvis används vid abborrpimpel. I stället för krok kan du använda en liten mormyska agnad med två maggotar. Du kan även prova någon form av blinkpirk, vissa dagar kan den vara hela räddningen till ett lyckat fiske. Andra dagar verkar den bara skrämma fisken. Prova dig fram för att hitta dagens recept.

Pirkar, blänken och mormyskor hittar du HÄR. 
HÄR finner du monolinor som används för isfisket. 

Från strandkanten till tremeterskurvan
Till skillnad från abborren så rör sig regnbågen hela tiden, även under isen. Man behöver med andra ord inte borra hundratals hål för att hitta fisken, utan det räcker med att ha någorlunda koll på var regnbågarna kan tänkas passera. Från strandkanten till tremeterskurvan bör du placera några olika hål - något på mycket grunt vatten och några lite längre ut. Sen gäller det oftast bara att vänta till fisken passerar. Kommer du till ett nytt vatten kan det vara bra att planera lite före du ger dig ut. Har du ett sjökort kan du med fördel leta efter uddar, öar, inlopp och utlopp. Bottenhåligheter, växtlighet och storsteniga områden brukar också ge utdelning. Något som kan vara riktigt intressant är att ligga inne vid vasskanten med huvudet i hålet och kikpimpla. På köpet lär du dig hur fisken tar betet och får förståelse för regnbågens vinterbeteende.

Med ett portabelt ekolod hittar du enkelt bra fiskeplatser.

Välj syrerika fiskevatten
En sak till som kan vara värt att kika på innan du beger dig ut på isen är om hur syrerikt vattnet du tänkt fiska på är. Ett syrerikt vatten är alltid att föredra. En näringsfattig sjö med klart vatten vintertid brukar inte ha några som helst problem med syresättningen. Oftast finns det syre från bottenskiktet ända upp till iskanten under hela vintersäsongen. Däremot är det lika vanligt med näringsfattiga, humusfärgade sjöar. Dessa sjöar kan vara helt tomma på syre längs botten eftersom allt gått åt till nedbrytningen. Vissa sjöar är till och med så pass drabbade av syrebrist att fisken dör om vintern blir långlivad. 

Beträd isen med försiktighet
Var noga med att identifiera isens tjocklek. Framför allt när du rör dig nära strömsatta områden som inlopp och utlopp. Fast isen är tillräcklig och till synes fullgod kan platser där vattnet rör sig mycket vara riktigt farliga. Isdubbar och vattentät påse till mobilen är lika viktiga som att sitta bältad i bilen. Om olyckan är framme ska du alltid gå tillbaka till samma håll du kom från för att säkerställa att isen håller. Och som vanligt går du aldrig ut på isen ensam och i sällskapet ska det finnas minst en räddningslina för att underlätta om någon går igen om isen.

All viktig säkerhetsutrustning hittar du HÄR 

Fem tips för vinterregnbågen
1. Fiska strax ovanför botten, ungefär 30 centimeter upp. 
2. Börja fisket med att låta blänket studsa två till tre gånger mot botten för att väcka fiskens nyfikenhet. 
3. Agna med en centimeterstor bit av den tjocka delen av räkan. Betet ska inte vara för stort.
4. Mäska med räkans huvudinnehåll och lite krossat skal för att skapa ett lockande doftspår. 
5. Sitt alltid ner så du har god koll på små rörelser i linan. Fokusera på området där linan går ner i vattnet. 

Regnbågspimplarens ordlista
Mothugg: Ett bestämt ryck i spöet för att fästa krokarna i fiskens käft vid hugg.
Snapper: Snabbfäste i metall som utgör länken mellan exempelvis pirk och limkrok.
Fjäderring: En delbar och stark ring som används som länk mellan beten och krokar och i tackel.
Maggot: Fluglarver. Ett bra agn för många arter.
Trivseltemperatur: Den temperatur som en viss art trivs bäst i.
1000-storlek: Fiskerullars storlek anges ofta i tusental. Ju mindre tusental desto mindre rulle.
Peang: En långsmal tång som går att låsa. Används ofta vid fiske efter laxartade fiskarter.
PowerBait: Ett konstgjort flytande agn som finns i olika smaker, dofter och färger som attraherar främst laxartade fiskar.
Huggperiod: En kortare period då fisken är extra aktiv och äter mycket.
Tremeterskurvan: Djuplinjen som indikerar tre meter på sjökortet.
Rödingblänke: En skedliknande metallbit som används vid vinterfiske för att locka in fisk.
Blink: Ett batteriförsett mindre blänke som blinkar när den kommer i kontakt med vatten. 
Gulp Salmon Egg: Ett konstgjort romkorn som finns i olika dofter, smaker och färger.
Mäska: Locka in fisk till en plats genom att kasta i döda eller levande organiska produkter i vattnet.