Spinnfisketips för abborre

Tävlingsfiskarens bästa spinnfisketips för abborre

Tävlingsfisket blir allt större och kraven på deltagarna ökar. För att vinna dessa prestigefyllda tävlingar behövs skicklighet, bra planering, erfarenhet och en lagom dos med flyt. Erfarenhet kommer med tiden men den kunskap som ligger till grund för planen och utförandet kan komma från många olika källor. Här ger vi dig en spark i rätt riktning, mot nya utmaningar och framtida pallplatser.

Abborren är en lynnig fisk som i många sjöar och vattendrag kan vara svår att lura. Den enda trösten för tävlingsfiskaren är att alla har samma förutsättningar, och för att vinna behöver man göra det bästa av situationen och knäcka koden för dagen. Lättare sagt än gjort, men med en väl utarbetad plan kommer du långt.

Varierande populationer

Abborren lever olika beroende på tillgången på föda och livsmiljöns karaktär. I en klassisk insjö med djup ned mot tjugo meter eller mer finns det ofta flera olika populationer av abborre, nischade till olika föda och levnadsmönster. Generellt pratar man om grundvattensabborre och norsabborre. Abborre som primärt lever sitt liv inne på grundare vatten jagar främst mindre abborre och mört. Om vattnet är klart är dessa abborrar ofta klargröna med tydliga svarta ränder. Om vattnet är grumligt brukar de i stället vara blekgula med svag teckning. Norsabborren lever mer pelagiskt och jagar bytesfisk i frivattnet och på friliggande grund, exempelvis nors och löja. Dessa individer är mörkare över ryggen med relativt tydliga ränder och en blåskimrande sida. Oavsett om abborren lever grunt eller på djupet brukar de äta kräftor om de finns i sjön. En utpräglad kräftdiet avslöjas av kraftigt orangeröda fenor och buk. 

Färdiga fiskeset för abborrfisket 

Fiska på rätt plats

A och O vid allt fiske är att fiska där fisken finns. Det kan verka självklart, men många gör misstaget att inte lägga ner den tid som krävs för att faktiskt hitta de rätta platserna. Om det är tillåtet att reka innan tävling är det givetvis en stor fördel, men om vattnet är låst innan tävling har man förhoppningsvis ett sjökort att gå efter när man planerar dagen. Glöm heller inte satellitbilder från Google Earth eller Eniro vilka avslöjar topologin ovan land samt eventuell växtlighet i form av näckrosor och vass. 

Grundstående abborrar som primärt jagar mört och annan abborre uppehåller sig gärna bland växtlighet eller tydlig struktur så som risvasar, brofundament, bryggor och stenig botten. Strategin för att finna dessa abborrar är att först försöka hitta växlighet i form av nate på djup från tre till fyra meter och uppåt. Finns det ingen växtlighet söker man i stället efter tydliga strukturer från sex till sju meter och uppåt. Ekolodet ger inte mycket information om bytesfisk på grunt vatten utan du får lita på att bytesfisken söker skydd vid den struktur du finner.

Pelagiskt jagande abborre finner du från drygt sex till sju meter och nedåt. Finns det gott om löja eller nors i sjön söker du stimmen med ekolodet. De brukar uppehålla sig på branter längs med undervattensåsar, uddar och friliggande grund. Hittar du gott om bytesfisk på dessa platser är abborren sällan långt ifrån. De är dock flitiga simmare och beroende på aktivitetsnivå kan man hitta dem allt ifrån under betesfiskstimmen på stora djup eller långt in mot branterna, högre upp i vattenmassan. När aktivitetsnivån är som högst, generellt vid gryning och skymning, brukar de jaga något grundare. Under dagen kan de vara svåra att finna då de i stället står på djupet eller simmar i frivattnet längre ut.

Abborre som är utpräglade kräftätare hittar man där kräftorna samlas. Kräftor behöver skydd för att överleva. Platser med mycket sten eller rotsystem är ofta heta. Djup från två till tio meter brukar fungera bra.

Fiske.se bästa beten för abborre 

Betesval efter struktur och förhållande

När platsen är säkrad skall metod och bete väljas. Uppenbarligen bör du först och främst efterlikna den föda abborren normalt jagar. Metod och bete ska även anpassas efter väder- och aktivitetsförhållande. Varmt vatten med hög aktivitet på fisken bjuder in till snabba rörelser och större beten. Kallt vatten och låg aktivitet kräver långsamma rörelser och ofta mindre beten. För grundstående abborre väljs även metod och bete beroende på om du söker dem i växtlighet eller struktur. Om växtligheten är tät kan vissa metoder och riggningar vara direkt olämpliga, exempelvis crankbaits eller jiggar riggade med ett vanligt jigghuvud. Här kan offsetkrok eller ytgående beten vara ett måste för att ens kunna fiska.

Om abborren primärt äter betesfisk är beten så som vanliga jiggar, jerkbaits och crankbaits förstahandsvalet. Om abborren står djupt ändrar du jigghuvudet till ett tyngre för att få ner betet längre. Blåsiga förhållanden och djup upp mot tio meter kan ibland kräva jiggskallar på 20 – 25 gram, medan du på grunt vatten väljer vikter på fem till sju gram. Abborren attackerar oftast jiggen när den dalar mot bottnen och hastigheten är ibland helt avgörande, använd flera beten riggade med olika jiggskallar och testa dig fram för att se vilken vikt som fungerar för stunden.

Om du söker abborre som äter kräftor är just kräftimitationer det självklara valet, men det fungerar även med crankbaits som slår mot bottnen eller chatterbaits med spinnstopp. 

”Sökbeten” för stora ytor

Om stora ytor behöver täckas för att hitta fisken, exempelvis längs långa branter eller växtbälten, så behövs beten som kan fiskas och kastas snabbt. Bladebaits är perfekt på större djup. De sjunker och fiskas hem i snabbt tempo och eftersom de är relativt små kan du få fisk i alla storlekar. På medeldjupt vatten är crankbaits ofta förstahandsvalet. På grunt vatten är i stället jerkbaits eller eventuellt väldigt grunt gående crankbaits effektiva. 

Köp nya lina till din rulle – bra alternativ för abborre 

Kallt vatten och tröga abborrar

När aktiviteten är låg är tävlingsfisket som mest krävande. Nu är det dags att ta fram metoderna för de tröga fiskarna. Ned är nykomlingen som tagit svenskt abborrfiske med storm. Metoden är enkel och fungerar egentligen oavsett aktivitetsnivå, men kommer till sin rätt när abborrarna är riktigt kinkiga. Fiska den lilla nedjiggen med små ryck och spinnstopp. Betet skall hoppa fram på botten och ställa sig upp vid spinnstopp. Vad den efterliknar är svårt att säga, kanske tror abborren att det är en skadad kräfta eller en insektslarv. Oavsett fungerar det fantastiskt bra. Vanligt jiggfiske är dock inte att förringa även i tröga förhållanden. Genom att ändra inspinningshastigheten, jigghuvudets tyngd, och spinnstoppets längd kan man få metoden att gå från snabb till extremt långsam. Testa även att skala ner och använda mindre beten om abborren inte vill hugga.

Fler i båten – fiska olika

Är ni fler i båten har ni ett perfekt tillfälle att testa flera metoder samtidigt. Om ni är osäkra på aktivitetsnivån kan det vara bra om en kör på en snabb sökteknik medan den andra fiskar långsammare. Att variera färger är givetvis också en del av att lägga pusslet. Börja med naturliga färger och byt till mer grälla om fisket inte vill sig. Använd dock färger ni känner er bekväma med och fokusera främst på val av metod och plats.

Leta reda på abborren med ett ekolod

Plats och metod i förhållande till tid

Abborrens aktivitetsnivå styrs till stor del av tid på dygnet. Under gryning och skymning jagar abborren mer aktivt när vattnet är varmt. I riktigt kallt vatten kan aktiviteten ibland vara extra låg under morgonen för att tillta under eftermiddagen. Om fisket exempelvis sker i varmt vatten med flera populationer av abborre är det av intresse att försöka pricka aktivt jagande fisk på grundtoppar och längs kanter under gryning och skymning, eftersom dessa individer kan vara svåra att nå under dagen. Metoden som används bör vara snabbare och betena möjligtvis något större när aktiviteten är som högst. Metoder så som ned eller dropshot bör inte användas förrän du fastslagit att aktiviteten är låg.

Tävlingsfiskarens ordlista

Bete: Ett fiskedrag.
Tafs: En stryktålig länk mellan betet och huvudlina som fungerar som ett skydd mot gäddans vassa tänder.
Rigg: En rigg är en kombination av lina, beten och krokar och annat småplock.
Dropshotbete: En fisketeknik där du fäster en krok direkt på linan varpå du apterar betet. Under till 
Offsetkrok: En speciell krok vars utformning gör det enklare att fiska i besvärliga miljöer.
Jiggfiske: Fiskemetoden där en jigg används.
Jiggskalle: Vikt och krok i ett – används oftast ihop med en kropp av gummi.
Jigg: Ordet har genom åren ändrat innebörd men idag är det ett bete med uppåtvänd krok som oftast fiskas över botten.
Huggperiod: En kortare period då fisken är extra aktiv och äter mycket.
Nedrig: En platt jiggskalle som ställer sig upp på botten. Fiskas långsamt med olika typer av gummibeten.
Shadjigg: En fiskliknande jigg med en liten stjärt som vickar vid inspinning.
Offsetkrok: En speciell krok vars utformning gör det enklare att fiska i besvärliga miljöer.
Carolinarig: Ett konformat sänke ihop med en glaspärla avger ett klickande ljud som triggar fisken att ta jiggen som hänger bakom. Till den här riggen används ofta med en offset-krok.
Jerkbait: Ett bete som rycks hem av fiskaren för att skapa olika attraherande rörelsemönster.
Jerka: Att rycka hem ett bete. Fiskaren påverkar betets rörelsemönster.
Mjukbete: Samlingsnamn för beten som är tillverkade av gummi.
Hårdbeten: Ett bete tillverkat i hårt material exempelvis: crankbaits, vobbler, jerkbeten, metallbeten.